Kända svenska artister och Svensk Live i gemensamt upprop: ”Låt fler livescener utveckla Sveriges städer!”

Det är väldigt ovanligt med människor som inte tycker om musik.

I alla fall är det sällan någon säger det högt.

Ändå börjar svenska städer alltmer närma sig en punkt där musik behandlas som ogräs, något som bara väsnas och står i vägen för… ja, vi vet inte riktigt för vad.

Musik är något som står i vägen för vackra döda städer, knäpptysta och kliniskt befriade från möjligheten att uppleva levande musik tillsammans med andra människor.

År efter år, decennium efter decennium, kämpar popmusiken med näbbar och klor för att hitta och behålla sina ständigt så tillfälliga institutioner. Listan på kortlivade och nedlagda spelställen och klubbar kan göras oändlig. Det är inte avsaknad av publik som någonsin har varit skälet; det är alltid bara något annat som ska etableras i just den lokalen.

Något som inte väsnas, inte stör. Och som ger ögonblicklig avkastning. Oavsett hur länge en lokal har varit en skräddarsydd plats för levande musik saknar den uppenbarligen rättigheter att få vara just det.

Popmusiken förändras och föryngras dagligen. Den upphör aldrig att vara relevant och mitt i nuet. Det existerar idag knappt längre några människor som inte har varit omgivna av popmusik i hela sina liv.

Svenska exportråd, institutioner och myndigheter – för att inte tala om media och näringsliv – jublar och sträcker stolt på sig när svenska artister fyller New Yorks Madison Square Garden eller ännu en prestigefylld internationell festivalscen.

Den enda vägen dit går genom publikens möten med de artisterna. Ingen tar sig till Globen eller Carnegie Hall utan att passera Debaser i Stockholm, Pustervik i Göteborg eller KB i Malmö på vägen. För att inte tala om mindre klubbar och intima scener, tillsammans livsviktiga institutioner och trampoliner för musiker.

Men någon granne klagar över ”dunka-dunka”, ett fastighetsbolag har mer lukrativa planer, någon snabbkaffekedja kan tänka sig att betala dubbel hyra och visst är det skönt att det äntligen blir lite lugnt och tyst häromkring?

Det har aldrig varit tydligare än i den digitala era vi befinner oss i hur levande musik och de platser där den framförs är andningshål där själva magin uppstår. Och då verkligen inte bara i skapandet av framtidens superstjärnor. De är ännu viktigare som både laboratorier och plattformar för musiken som aldrig kommer att fylla globar och isrinkar, som inte ens resonerar i sådana banor. Popmusiken måste få blomma, experimentera och möta en potentiell publik.

Det är, ärligt talat, mest bara väldigt pinsamt att Sverige, som den dokumenterat kreativa musiknation vi ses som av omvärlden, så snabbt, effektivt och utan större protester håller på att begå ett utdraget självmord.

Utan levande popmusik stannar Sverige. Ungefär så enkelt är det.

Detta är en i högsta grad politisk fråga som rör hela Sverige Andra må äga husen, men människorna äger städerna. Ansvariga politiker måste berätta hur de vill utveckla livescenerna, för framtidens artister och för alla människor som vill att deras innerstäder ska leva.

Artister:

Håkan Hellström
Joakim Thåström
Lars Winnerbäck
Molly Sandén
Eva Dahlgren
Melissa Horn
Little Jinder
Erik Lundin
Imenella
Lorentz
Madi Banja
Ison & Fille
Tove Styrke
Linnea Henriksson
Cherrie
Annika Norlin
Anna Ternheim
Rebecka & Fiona
Ana Diaz
GRANT
Deportees
Johnossi
Shout Out Louds
Amason
Dungen
Viagra Boys
Hellacopters
Hurula
The Hives
Victor Leksell
Nicole Sabouné
Pernilla Andersson
Plura
Love Antell
Vita Bergen
ionnalee
Sofia Jannok
Hammerfall
Joacim Cans

Och

Joppe Pihlgren, verksamhetschef för Svensk Live
Andréa Wiktorsson, ordförande för Svensk Live.